Förmånsbeskattningen av mobiler oroar

Hur ska företag och andra organisationer agera utifrån Skatteverkets nya ställningstagande om förmånsbeskattning av elektronisk utrustning och abonnemang mot fast avgift? Skatteverket har i juli 2014 antagit ett nytt ställningstagande angående förmånsbeskattning av elektronisk utrustning eller abonnemang mot fast avgift.

Förmånsbeskattning

Länk till skatteverkets ställningstagande

Förmånsbeskattningen av mobiler oroar

Det nya ställningstagandet ändrar radikalt förutsättningarna för arbetstagares kostnadsfria privatanvändning av mobiltelefoner, laptops och surfplattor tillhandahållna av arbetsgivare som arbetsverktyg. Vidare kan ställningstagandet komma att innebära betydande administrativa utmaningar för organisationer för att följa reglerna i ställningstagandet. Ställningstagandet kan även få betydelse för hur företag och organisationer framöver väljer att förse sina anställda med IT-verktyg.

Allt fler får mobila arbetsverktyg

Många är vi som i dag har en tjänstemobil och fler blir det för varje dag. Tidigare var mobilen förbehållna chefer och högra tjänstemän men nu dröjer det inte länge förrän mer eller mindre alla anställda utrustas med en smartphone. Inte främst som ”pratapparat” utan det är tillgången till verksamhetssystem som nu driver på användandet.

I Skatteverkets tidigare ställningstagande, räckte det att man hade ett fastpris abonnemang ett s.k flatrate, för att ingen förmånsbeskattning skulle utgå – men i det nya ställningstagandet krävs det även att den mobila utrustningen ska vara av ”väsentligt betydelse för arbetet”.

Dessutom ska varje mobil utrustning, d v s telefon, surplatta, Laptop, prövas var för sig och dessutom varje tjänst (telefoni, SMS, mobilt data etc). Detta kan innebära att en medarbetare som .tex har måste vara tillgänglig på telefon, kanske inte har ett behov av mobil surf, vilket då ska upp till förmånsbeskattning.

Som alla förstår kommer det vara svårt, för Skatteverket att följa upp detta och man säger dessutom själva att man inte kommer att lägga ner någon särskild tid på att följa upp detta, utan förlitar sig på att företag och offentliga verksamheter gör jobbet åt dom. Men om skatteverket gör en revision är det säkert något som kan komma upp till granskning.

Onödigt krångel

Många med oss tycker att skatteverket har krånglat till detta i onödan, säger Lars Hultman hos Telemanagement som jobbar med frågan hos några offentliga kunder. Dels menar jag att det blir väl mycket administration om man ska följa de exempel som skatteverket redovisar i sitt ställningstagande, dels är det svårt att begripa vilka förmånsvärden som man ska sätt upp för medarbetarna.

Skatteverket å sin sida menar att man bara hanterar den skattelagstiftning som finns. Men vi kan konstatera, fortsätter Lars, att Skatteverkets ställningstagande säger en sak och när man pratar med deras rättsliga experter menar på att man inte ta ställningstagandet så bokstavligt.

Vi har nu utarbetat en modell som vi hjälper våra kunder att föra in och som inte är alltför besvärlig, men ändå uppfyller den gällande skattelagstiftningen.

Men för framtiden hoppas vi på någon for av schablonbeskattning liknande den man har i Finland, avslutar Lars.

 

….

Några av de frågeställningar som våra kunder ofta har;

Hur ska organisationer praktiskt sett administrera anställda – både utifrån organisatoriskt och tekniskt perspektiv – anställda som inte önskar bli förmånsbeskattade, utan att administrationen blir övermäktig eller oförsvarligt kostsam?

Hur ska förmånsbeskattningen för respektive anställd fastställas i praktiken? Hur ska t.ex. SMS respektive internetåtkomst värderas? Skatteverket hänvisar till marknadspris, men i dag är marknadspriset fluktuerande och för en privatperson finns i dag även alternativ som är eller mindre är gratis och telefon apparater kan man köpa för några hundralappar. Surftjänsterna får du hemma via ditt WiFi och även dessa tillhandahålls utan kostnad på allt fler offentliga lokaler som t ex köpcentra, resturanger…

Hur ska typfallen enligt ställningstagandet för när förmånsbeskattning ska ske respektive inte ske, hanteras i takt med att anställdas IT-verktyg förses med nya tekniker eller nya rutiner som bygger på anställdas tillgång till IT-verktygen utanför arbetsplatsen (exempelvis elektroniska nycklar för inpassering)?

 

15 december, 2014 Lars Hultman Okategoriserade

Summering avrop Kommunikation som tjänst

Denna avtalsomgång är  leverantörerena bättre på att  besvara avropsförfrågningarna även om man inte når 100 %,  konstaterar Mikael Roth som är affärsområdesansvarig för Telemanagements upphandlingsstöd inom It och Telekom.

Efter att gått igenom våra genomförda på Kammarkollegiets ”nya” ramavtal Kommunikation som tjänst och det dussintal större avrop som vi genomfört, kan vi konstatera att, leverantörerna.

Avrop av kommunikation som tjänst

Mikael Roth

Under föregående avtalsperiod framkom det kritik mot att ramavtalsleverantörerna inte lämnar in anbud och Kammarkollegiet har inför detta avtal skärpt tonen och hota med att utesluta leverantörer som inte lämnar anbud och det tycks ha hjälpt. Tidigare kunde det hända att man ibland fick in något enstaka anbud och det förekom att avrop fick göras om för att det inte kom in ett enda anbud.
Men vår summering av  våra avrop detta år landar på ett snitt om nära fem anbud av sex möjliga, på varje avrop, vilket får anses vara tillfredställande. Men vid något tillfälle har endast tre lämnat in anbud och det är ju så klart inte godkänt.

I övrigt ser vi att lösningarna blir mer ”molnbaserade” vilket beror på att kravställningarna förändrats till fördel för denna typ av lösning. En annan tydlig trend är integrationerna mot Lync ökar.

För 2015 gäller samma råd som vi tidigare skrivit om och framför allt, underskatta inte komplexiteten, avslutar Mikael.

Goda råd till dig som ska avropa Kommunikation som tjänst

Mikael Roth

Affärsområdesansvarig

Sida integrerar telefonin med Lync

Myndigheten Sida väljer TDC med Microsoft Lync-integration. Affären är en ”Kommunikation som tjänst lösning” och har gjorts som ett avrop från Kammarkollegiets ramavtal.

Christophe Herly Telemanagement Upphandling

Christophe Herly

Christophe Herly, konsult hos Telemanagement som har arbetat tillsammans med Sida under denna upphandling, från behov och krav till ett färdigt avtal. Han menar att vi nu på riktigt är på väg in i en ny fas i utvecklingen där telefoni blir en realiserad integrerad del av IT-arbetsplatsen.

Resultatet blir en större möjlighet för medarbetarna att samverka mer effektivt genom att integrera samtliga kommunikationskanaler.

Rent kravmässigt vid avropet måste man ta hänsyn till de särskilda krav på IT-infrastruktur som framtidens lösningar kräver och inte minst utgå från ett mobilt arbetssätt.

Nu arbetar vi med implementeringen och lösningen beräknas tas i drift under första kvartalet 2015.

Faktaruta

Sida är en statlig myndighet som arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Sida har 700 anställda fördelat på tre kontor i Sverige samt ute i fält.

Lösningen innehåller TDC Mobil som med 600 abonnemang kommer att integreras med Microsoft Lync. TDC Business Trunk gör vidare att datakommunikation, fast och mobil telefoni kombineras på en gemensam infrastruktur. Avtalsvärdet är 8 miljoner kronor över en avtalsperiod om tre år med option på förlängning.

 

Christophe Herly
Affärskonsult ICT

Direkt/mobil: +46 (0) 730 38 53 74
Mail

Vi söker nya medarbetare

Svante Renard Telemanagement HK1

Nu söker vi fler konsulter inom områdena ICT och CEM.

Många spännande uppdrag hos landets ledande privata och offentliga verksamheter väntar på dig!

Till vårt kontor i Stockholm söker vi:

Projektledare  inom  ICT

Affärskonsulter inom  ICT

Konsulter inom Customer Exeperience management

 

Till vårt kontor i Göteborg
Konsulter inom Customer Exeperience management

 

.

 

..

25 november, 2014 Lars Hultman Karriär

Förmånsbeskattning av mobiler

Nätverksmöte och seminarium 9 december | Nätverket för Telekomanvändare

Förmånsbeskattning av anställdas mobiltelefoner, laptops och surfplattor – Hur ska företag och andra organisationer agera utifrån Skatteverkets nya ställningstagande om förmånsbeskattning av elektronisk utrustning och abonnemang mot fast avgift?

Skatteverket har i juli 2014 antagit ett nytt ställningstagande angående förmånsbeskattning av elektronisk utrustning eller abonnemang mot fast avgift.

Det nya ställningstagandet ändrar radikalt förutsättningarna för arbetstagares kostnadsfria användning av mobiltelefoner, laptops och surfplattor tillhandahållna av arbetsgivare som arbetsverktyg. Vidare kan ställningstagandet komma att innebära betydande administrativa utmaningar för organisationer för att följa reglerna i ställningstagandet. Ställningstagandet kan även få betydelse för hur företag och organisationer framöver väljer att förse sina anställda med IT-verktyg.

På seminariet får vi förmånen att få en redogörelse för ställningstagandets innehåll och tillämpning direkt från Skatteverkets ansvarige rättsliga expert, Pia Blank Thörnroos.

24 november, 2014 Lars Hultman Info,Mobil kommunikation

IT-support i Fokus

Den 22:a oktober hade vår kollega Stephan Johansson äran att tala på IT-support i Fokus.

Stephan Johanson_1

Stephan Johansson

 Stephan talade kring följande ämnen:

  • Hur ska vi organisera supporten?
  • Vilka kanaler ska vara öppna för inkommande ärenden och när?
  • Telefon, mail eller ”onsite” –alla dessa?
  • Utmaningarna med de olika kanalerna?
  • Vad är mest kostnadseffektivt?
  • Hur hanteras ärenden som kommer in i flera kanaler?

Några saker som stack ut och som skapade intresse var:

Bemöta förväntningarna

Hur skall IT Supporten kunna klara av att bemöta förväntningarna och leverara en hög kundnöjdhet om man inte först har kartlagt vilka förväntningar som verksamheten har av supporten? Är det så enkelt att ”det bara skall fungera” eller finns det behov och en förväntan om att supporten även skall stödja mig i hur jag skall använda mitt IT stöd i form av applikationer, nyttjande och ”teknikmognad”?

Fungerande kommunikation

IT pratar IT – resten av verksamheten pratar svenska, detta är en utmaning. För att få nöjda kunder till IT supporten är ett absolut krav att användarna förstår språket och att det finns ett igenkännande. Ett annat viktigt instrument för ökad kundnöjdhet är att arbeta med återkoppling – görs detta idag och i vilken form?

Kontinuerligt arbeta med processen

Ofta är IT Support processen krånglig för slutanvändarna och tjänsten kan därför uppfattas som komplicerad och otillgänglig. Vanligt är också långa lösningstider d.v.s. Supporten levererar inte på överenskomna SLA nivåer och detta leder till en frustration hos slutanvändarna.  Precis som med all annan support och kundservice så räcker att inte med att sätta en process och tro att man är klar,man måste hela tiden arbeta med att utveckla processer, leveranser och kundnöjdhet/nytta.

 

 

 

3 november, 2014 Bernhard Ödin Customer Experience Management ,

Måste du skatta för din smartphone?

Mitt i den varma sommaren kom det ett nytt ställningstagande från Skatteverket om förmånsbeskattning av ”elektronisk utrustning eller abonnemang med fast avgift” Med andra ord, vilka skattereglerna gäller den utrustning som tillhandahålls av arbetsgivaren som t ex mobiler och läsplattor för de mobila operatörstjänster för telefoni och data som medföljer. För många verksamheter finns det nu behov av att se över sina policys och riktlinjer.Förmånsbeskattning

Bakgrunden till det nya ställningstagande är naturligtvis den snabba utvecklingen inom det mobila området och att mer eller mindre alla arbetsgivare går över till mobila lösningar.

I stort kan man säga att detta nya ställningstagande, endast är ett förtydligande av tidigare ochinte är någon skärpning av själva lagen.

Lagtexten för denna typ av ärenden anger tre förutsättningar som ska vara uppfyllda för att det inte ska utgå någon förmånsbeskattning.

1. En första förutsättning för skattefrihet är att ”varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för utförandet av den anställdes arbetsuppgifter”.

2. Ett andra krav för skattefrihet är att ”den förmån som den anställde får av varan eller tjänsten är av begränsat värde”. Här finns dock inget beloppsgräns angivet utan detta lämnar man till bedömning från fall till fall.

3. Det tredje kravet för skattefrihet är att förmånen ”inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen”.


Med andra ord, om den anställde behöver dator, surfplatta och mobiltelefon för att kunna utföra sitt arbete utanför arbetsplatsen och abonnemangen är s.k flat rate så behöver detta inte förmånsbeskattas.

Men behovet av detta ska bedömmas separat för varje utrustning och även de för tjänster som medföljer.  Behovet av telefoni kanske finns utanför arbetsplatsen men finns det inget behov av att kunna surfa eller läsa mail, så ska denna del förmånsbeskattas.

Det finns alltså skäl till att se över eller om det saknas, ta fram en tydlig dokumentation, policys och riktlinjer. säger Mikael Roth, ansvarig för upphandlingar inom Telemanagement.

Vidare så behöver även frågan om skatteregler hanteras på ett seriöst sätt i förberedelserna inför en upphandling. Tyvärr ser vi allt för ofta att bristen på ordning och reda kan riskera förmånsbeskattning för den anställda och kostnader för företaget.

17 september, 2014 Lars Hultman Info,Mobil kommunikation

Råd dig som ska avropa Kommunikation som tjänst

När väl det nya KST-avtalet blev klart för användning och avrop, har ett flertal offentliga verksamheter använt sig av detta. Hos oss på Telemanagement tog det fart direkt efter nyår och vi har nu arbetat med ett dussin olika offentliga verksamheter under det första halvåret, så visst det fanns ett uppdämt behov,berättar Mikael Roth, som ansvarig för Telemanagements affärskonsulter som arbetar med kravställarna och upphandlingar inom ICT-området.

Mikael Roth


Flexiblare avtal ger både möjligheter och ställer krav

Erfarenheterna hittills enligt Mikael Roth, är att avropen blivit mer komplexa och att rådgivning blivit än mer viktig. Den införda flexibiliteten i och med införande av kravkatalog, där det går att fritt tillföra både adderande ska och börkrav, är i grunden positiv. Dock ställer det högre krav på avropande myndighets- eller organisations förmåga att kravställa utifrån relevanta behov, dvs.  inte skapa en onödig ”wish list” som kan vara kostnadsdrivande. I relation till detta har även utvärderingsmodell blivit viktigare att fastställa tidigt i avropet. Med stor frihet att addera börkrav är detta viktigt att påpeka.

Utmaning att kravställa mobil täckning

Ett kritiskt område som nu kan kravställas mer aktivt jämfört med det förra ramavtalet är mobil täckning. Detta gäller såväl utomhus- som inomhustäckning. Telemanagements erfarenhet hittills av det nya ramavtalet är klart mer flexibelt. Detta innebär en möjlighet men också en risk!

En liknande problematik fanns för några år sedan vid andra offentliga upphandlingsformer, som t ex öppet förfarande eller förhandlat förfarande. Vissa upphandlande enheter kravställde då orimligt angående t ex antal mätpunkter. Detta ledde till att operatörerna i sin utvärdering av affärsmöjlighet p.g.a. mätningar och kostnader för anbud tog beslut att inte lämna in anbud. Detta motverkade syftet med en förnyad konkurrensutsättning då resultatet blev få eller inga inkomna anbud.

Sammanfattningsvis anser Mikael Roth, utifrån utförda och pågående KST-avrop, att det finns vissa saker att ta hänsyn till och beakta:

  • Ett avrop är i dag att betrakta på samma sätt som en upphandling i och med den flexibilitet som kravkatalogen ger och kräver en omfattande detaljeringsnivå i kravställan.
  • En försiktighet i att addera främst ska-krav är att rekommendera. Det kan bli fel att tänka att ”det här har inte fungerat så nu ställer vi det och det som ska-krav”, vilket kan slå tillbaka kostnadsmässigt eller i en brist på inkomna anbud.
  • I det förra ramavtalet, gick det inte att ställa kompletterande krav angående mobil täckning, vilket var en stor brist i det tidigare ramavtalet. Nu med det nya KST-ramavtalet gäller det att hålla tillbaka och eventuellt ta hjälp då området är komplext!
  • Att noggrant överväga vad som KST-lösningen ska omfatta. Kanske är det inte det mest optimala att avropa samtliga tjänster från en och samma leverantör, även om avtalet medger detta.
  • Se upp med att slentrianmässigt efterfråga tjänster och funktioner som inte är nödvändiga men kanske driver onödiga kostnader.
  • Underskatta inte komplexiteten och att det alltid tar längre tid än man tänkt sig att ta fram en bra avropsförfrågan.

Kontakta mig om du vill ha mer information.

Mikael Roth

Tel +46 (0) 72 216 96 96

mail

Läs andra artiklar relaterade till samma ämne

 

16 september, 2014 Lars Hultman Kommunikation som tjänst,Ramavtal,Upphandling

ICT affären växer – vi söker fler konsulter

Kick off 2 20140909

Vi behöver bli fler affärskonsulter som kan utveckla ICT-affären -Informations och kommunikationsteknologi!

De profiler och kompetenser vi framför allt söker skall kunna driva frågor kring:

  • ICT- och verksamhetsutveckling
  • Sourcing, rådgivning, upphandling och projektledning
  • Mobilitet, strategier, verksamhetsutveckling
  • Projektledning och förändringsledning
  • Förvaltning och styrning

Vi behöver dig som har specialkompetenser inom något eller några av ovanstående områden och framför allt har ambitionen att fortsätta att utveckla dig och våra kunder.

Din kompetens och erfarenhet har du skaffat på olika sätt men framför allt har du arbetat i kvalificerade roller med komplexa IT- och kommunikationslösningar, som kund, som konsult eller i leverantörsledet.

Du skall förutom kompetens inom ovan nämnda område ha en stark egen drivkraft, vana att analysera, lätt att skapa relationer och förmedla resultat i tal och skrift. Din personlighet är också en viktig ingrediens för att fortsätta bygga ett framgångsrikt och dynamiskt företag.

God språkkänsla och vara bekväm att agera på både svenska och engelska är ett måste.

Intresserad?

Är du den vi söker maila  oss ditt CV så tar vi en kontakt med dig.

 

Om Telemanagement

När Telemanagement startade sin verksamhMänniksa Teknik Processet för 26 år sedan var kommunikationen mellan människor det viktigaste och det är en princip som fortfarande gäller även kommunikationen förändras.

Telemanagement är idag den ledande leverantören av hjälp och stöd till företag och verksamheter som behöver utveckla sin verksamhet med effektiva ICT- lösningar. Med vår erfarenhet kan vi branschen och dess utveckling samtidigt som vi har ett fokus på de människor och processer som behövs för en effektiv ICT-lösning. Det vill säga att vi utvecklar våra kunder genom att se till helheten av resurser – människor, teknik och processer.

15 september, 2014 Lars Hultman Karriär ,

Nytt ramavtal med Skatteverket

Skatteverket med sina 10 000 anställda på 100 orter i landet är förmodligen en av landets mest kommunikationsintensiva myndigheter och för oss  är det naturligtvis väldigt glädjande att dom nu kan avropa våra tjänster via det nya ramavtal som nyligen undertecknades,
berättar Lars Hultman, kundansvarig offentlig sektor på Telemanagement.

Bland annat ser vi att våra kunskaper inom fasta- och mobila kommunikationslösningar och tjänster samt kompetens inom kontaktcenterområdet, kan komma väl till pass fortsätter Lars.

Ramavtalet har kommit till genom vårt långa samarbete med IT-konsultföretaget Cybercom,  som också är huvudman för avtalet .

 Läs mer om det nya ramavtalet