Avrop av operatörstjänster ställer högre krav på beställarna

Efter nära ett års försening blev till sist Kammarkollegiets ramavtal för operatörstjänster klart.
Tilldelning skedde redan i maj 2013, men efter överprövningar från flera leverantörer har
såväl Förvaltnings – som Kammarrätten nu avgjort ärendet och avtal är nu tecknat.

Avtalet som avser fasta och mobila operatörstjänster och transmissionstjänster som t ex mobilt data.

Leverantörerna som har fått tilldelning är:

Borderlight AB
DGC Accsess
IP-Only Networks AB
TDC Sverige AB
Tele2 Sverige AB
Telia Sonera Sverige AB

Värt att notera är att Telenor och Alltele som tidigare haft en omfattande leverans för de offentliga inte har fått något avtal.

Ett annat konstaterande är att Tele2 mobilnät nyttjas av både DGC och TDC.

Eftersom avtalet förutsätter en förnyad konkurrensutsättning innebär detta att beställaren måste vara noga då de nya avtalet endast är ett ramverk och kraven på tjänsterna som ska avropas måste, till skillnad från tidigare avtal, kravställas i större utsträckning.

 Mer flexibelt – högre krav 

Det positiva med det nya ramavtalet är att det har blivit mycket mer flexibelt p.g.a. den kravkatalog som inkluderats. Med utgångspunkt från denna kan varje organisation utforma egna ska- och börkrav utifrån sin egen behovsbild.

Den andra sidan av myntet är att detta ställer högre krav på avropande organisation, eftersom en djupare behovsbild och förstudie bör göras innan avropsunderlaget sammanställs. Om behovsbilden är komplex, finns det anledning att anlita expertstöd. Med större möjligheter och flexibilitet att addera krav ökar också kompetenskraven vid utförande av avropet. Det gäller att undvika fallgropar som tillägg av får många skakrav liknande önskelista, samt även tänka över vilka börkrav. Vikten av en bra utvärderingsmodell blir också viktigare i det nya ramavtalet.

 Mobil täckning inom – och utomhus

Ett säkert viktigt område är kravställning av mobil täckning inom- och utomhus. För detta område kan det vara speciellt viktigt att anlita expertis, då det annars finns risk för dyra anbud alternativt att inga/få anbud inkommer.

 Läs mer om våra tjänster inom upphandling & avrop

För mer information kontakta

Lars Hultman

Kundansvarig offentlig sektor0730 68 39 04
mail

Kammarkollegiet på besök hos Telemanagement

4 april välkomnade Telemanagement Hans – Olov Öhrner som är ramavtalsansvarig hos Kammarkollegiet, för diskussioner kring de nya ramavtalen för Kommunikation Som Tjänst (KST) och Transmissions och Operatörstjänster. Telemanagement fick som oberoende aktör chansen att ställa frågor och delge praktiska erfarenheter från de tidigare ramavtalen. Mötet upplevdes som givande av bådaUpphandling Kommunikation som tjänst parter.

Vidare var detta även ett steg i Telemanagements arbete att träffa de centrala parterna inom ramavtalen, för att kunna agera rådgivare och säkerställa bra affärer för avropande organisationer inom offentlig förvaltning.


Bild: Från v. Hans-Olov Öhrner, kammarkollegiet

Mikael Roth affärsområdesansvarig Telemanagement,
Hans Cronwall Affärskonsult.

14 april, 2014 Lars Hultman Kommunikation som tjänst,Offentlig upphandling

Är ni beredda?

Kan ni ta emot nya kunder som strömmar till? – OM ni har gjort rätt

Är ni beredda på stora kundförluster? – OM ni gör fel

Läser ett blogginlägg i SvD näringsliv länk av Christina Söderberg om att vi i Sverige är ”otrogna” för ca 280 miljarder kronor årligen.

Detta betyder att marknaden börjar bli lättrörligare och att vi kunder får möjligheter att enklare byta våra leverantörer av varor och tjänster. Det internationella undersökningsföretaget Forrester Research har tittat tillbaka 5 år och sett att vi som kunder då för kundservice efterfrågade:

  • Bra Service
  • Bra pris

I dag så efterfrågar vi som kunder:

  • Känn igen mig
  • Stabil service

Om fem år tror Forrester att vi som kunder kommer att kräva:

  • Förstå mig
  • Personifierad service

Redan idag ser vi för många företag med stora utmaningar i och med detta, kunderna upplever att företagen ofta struntar i mig som kund och när man kontaktar mig så är det för att sälja något som jag inte är intresserad av.

Sett ur detta perspektiv så KAN inte företag som Boxer, Bredbandsbolaget, Telia m.fl. arbeta som man gör idag, det kan bli deras undergång. Jag som kund får påringningar som startar med: ”Du har ju varit kund hos oss i många år (helt sant) och därför vill vi uppskatta dig (äntligen!). Därför får du nu möjligheten att köpa följande, bara för dig (trist för företaget att jag såg samma kampanj på tunnelbanan igår)…..” – Nu känner jag mig som kund faktiskt lite förolämpad! 10 år som troget betalande kund och den enda uppskattning jag får är ett erbjudande som alla andra får och som jag tidigare tydligt aviserat att jag inte är intresserad av = inte i målgruppen!

Om vi vänder på steken så kanske jag som kund behöver få kontakt eller support av samma företag, ringer in, blir ombedd att ange mitt person- eller telefonnummer, knappar in detta, står i kö, kommer fram och det första jag blir tillfrågad om är det nummer som jag nyss knappade in!!!

Ja, dessa företag lever med en stor fara och en tickande bomb om det blir som Forrester förutsäger och jag är säker på att dom har rätt. Jag har personligen bytt leverantör en gång av ovanstående anledning (påringningen) och jag är nära att göra det med en annan leverantör av samma anledning.

Nu när möjligheterna att byta leverantör blir allt enklare och mitt tålamod som konsument blir allt mindre. Då är frågan till företagens ledningsgrupper:

  • Kan ni ta emot nya kunder som strömmar till?

…eller

  • Är ni beredda på stora kundförluster?

 

Bernhard Ödin
Head of Customer Experience Management

 

Hur ser katastrofplanen ut om kundtjänsten inte fungerar?

Den 3 mars hade Telia en driftstörning som bland annat påverkade 020 och 0771 och många viktiga samhällsfunktioner och kundtjänster stod stilla. Att många som påverkades är det ingen tvekan om, men hur stora konsekvenser det blev – vet vi inget om. Men hur står det till med reservrutinerna?

Att störningar inträffar och kommer att fortsätta att inträffa det vet vi med säkerhet hur mycket än operatörerna säkerställer och jobbar med frågan. Men räcker det ur ett kundperspektiv som har samhällsviktiga funktioner eller för en affärskritisk verksamhet som är beroende av att kunderna kan komma i kontakt?

Erfarenheten är att få organisationer arbetar strukturerat med eller är intresserade av sårbarhetsanalyser där man tar hänsyn till att operatörernas nät kan fallera, även i kritiska verksamheter. Plan-B och kontinuitetsplanering borde vara en självklarhet men det senaste avbrottet har visat sig få stora konsekvenser på många håll.

Att vara arg på operatören går väl an. Men även som kund måste man ta sitt ansvar och planera för och säkerställa att man har en plan för hur verksamheten kan fortsätta och hur man kommer tillbaka till normalt läge. Alltså klassisk Business Continuity Plan och Disaster Recovery Plan.

Det är alltså inte enbart en teknisk fråga utan framför allt en affärsplaneringsfråga som tar sin utgångspunkt i hur man säkerställer att verksamheten ska kunna fortsätta att fungera.  Och därför ytterst en ledningsfråga.

Hur ser det ut i er verksamhet?

 

Jukka Ristijärvi
CEO
Telemanagement Sverige AB

Mobil inomhustäckning – en del av infrastrukturen

Tiden är förbi då man kunde förlita sig på att den allmänna täckning som mobiloperatörerna erbjuder, även räcker till inomhus. Allt större mobilberoende och fler användare innebär att kraven på täckning inomhus ökar. Nya moderna hus har ofta i dag finfina fönster och tjusiga fasader som inte bara stänger ute kyla och värme utan även radiosignalerna. Dessutom förväntas det att telefonen ska fungera överallt, även i hissar och i garaget.

Lösningen heter MFN (Mobilt företagsnät) och i samma andetag som man funderar på att investera i detta uppstår en del frågor som måste besvaras som exempelvis;

  • Vilken övergripande funktion skall ett nät bära (mobiltelefoni och mobil datakommunikation 2G-3G-4G)?
  • Ska det vara operatörsoberoende ?
  • Aktivt eller passivt nät?
  • I egen regi eller kanske köpa som tjänst av nuvarande operatör?
  • Och inte minst hur ser investeringskalkylen ut.

Kontakta oss på Telemanagement så kan vi hjälpa dig att få till en bra inomhustäckning.

Lars Hultman

Telefon 0730 68 38 04

Mail

Ramavtal för operatörstjänster klart!

Statens inköpscentral vann målen i Kammarrätten avseende överklagningarna i upphandlingen Fasta och Mobila operatörstjänster samt transmissionstjänster.

Överprövningen har pågått sedan maj 2013 och avtalet är därmed rejält försenat.
Nu återstår det endast för Telenor och Alltele som drivit överprövningen,  att  söka prövningstillstånd hos Högsta Förvaltningsdomstolen, i annat fall kommer avtal att kunna tecknas 2 april.

De leverantörer som Statens inköpscentral avser teckna ramavtal med är:

Borderlight AB

DGC Access AB

IP-Only Telecommunication Networks AB

TDC Sverige AB

Tele2 Sverige AB

TeliaSonera Sverige AB

Kundupplevd kvalitet i de mobila näten – äntligen kan det bli möjligt

Telia som första operatör tar in Ericssons Customer Experience Assurance för att öka den kundupplevda kvaliteten i näten är ett stort steg i rätt riktning.

Att det har framförts både befogad och obefogad kritik mot operatörerna när det gäller kvaliteten i näten har knappast undgått någon. Ur ett företags perspektiv upplevs det mobila som en mycket enkel konsumentprodukt med ”best effort” kvalitet men används och förväntas fungera som en premiumtjänst.

- I rollen som upphandlingskonsulter får vi ibland utstå kritik för att vi pressar operatörerna och priserna. Men hittills har det varit lätt att avfärda, inte minst med hänvisning till vad man får och varför man som företag ska betala mer än privat.

Att kunna erbjuda kvalitet i tjänsterna är efterlängtat och det är oftast inget problem att betala för förutsatt att man kanJukka Ristijärvi VD Telemanagement motivera kostnaderna hos kunden. Ofta är det mycket enkelt att göra en ROI-kalkyl på investeringar i mobila tillämpningar genom att räta ut dåliga processer och införa smarta verktyg och applikationer säger Jukka Ristijärvi, VD på Telemanagement.

Bristande kvalitet, vilket i debatten ofta har handlat om täckning, är ofta ett hinder för att kunna implementera smarta mobila tjänster som är tillräckligt robusta för kommersiellt bruk.

- Nu har operatörerna haft ett riktigt elände och ibland fått utstå obefogad kritik. Det är inte bara näten som är problemet utan lika ofta terminaler, tillbehör, operativsystem etc. som har dragit ner kundupplevelsen. Den mobila täckningen och kapaciteten samt behovet av investeringar är naturligtvis fortsatt en stor utmaning speciellt med den snabba ökningen av datatrafiken. Att Internet of Things (IoT) som prognostiseras innebära 50 miljarder uppkopplade enheter i nätet, nu är en realitet kommer inte att underlätta.

Vi får hoppas att det nu snabbt paketeras och lanseras kommersiellt. Då kommer Telia på allvar att utmana konkurrenterna på marknaden avslutar Jukka Ristijärvi.

28 februari, 2014 Erik Jonsson Debatt,Kundserviceutveckling,Nyheter

Årets viktigaste konferens – Mobilitet 2014 gick av stapeln

För tredje året i rad avhandlade Inspectum 14:e februari konferensen kring mobilitet med temat ”Mobilitet förändrar hur vi lever och hur vi gör affärer idag och i framtiden”. Mobilitet är inte bara en av de viktigaste frågorna utan är det som förändrar vår vardag, privat och i jobbet.

Den tydligaste aha-upplevelsen handlade om att Mobile First inte är en hype eller något som en kommande generation vill ha utan affärsprincipen i hur företag och organisationer fungerar. En gång i tiden skapades en titel CEO med betydelsen Chief Electric Officer. Då med det utryckliga ansvaret att tänka elektricitet i alla processer och alla lägen. Vi har under några år pratat om det, och nu kanske det börjar bli än mer läge att inrätta en titel som CMO, Chief Mobile Officer med ansvar att tänka mobilitet.

Tydligt framgick också att mobilitet driver utvecklingen framåt och är en förutsättning för effektiva processer, kanske till och med en välfärdsfråga. Paneldebatten under dagen utgick från frågeställningen ”har vi tillräckligt bra täckning i Sverige?”. PTS och Bredbandsforum delgav konferensen en rykande färsk rapport från regeringsuppdragen om mobil täckning. Utredningar hade kommit fram till ett antal förslag och initiativ i frågan. Panelen inleddes med Skanskas syn på vilka förväntningar företag har. Operatörernas svar var entydigt att mer investeringar kommer att krävas för att möta efterfråge- och förväntningstrycket. Man kunde även ana viss öppning för alternativa lösningar för att inte behöva stå helt ensam för investeringarna.

Internet of Things (IoT) och 50 miljarder uppkopplade enheter år 2020 låter hissnande men är snart nog en realitet. Steget från Things till Wearable’s till Embedded. Allt inklusive vi själva blir en del av det mobila och informationsflödet.

Men det finns också en verklighet här och nu som handlar om hur man leder, styr och får kontroll på det som formligen exploderar. Fortum visade på en konkret handlingsplan för en aktiv och effektiv förvaltning med hjälp av MDM. Nästa steg i hantering av mobilitet stavades MAM (Mobile Application Management) och MCM (Mobile Content Management).

Men det är inte bara system och lösningar som leder till en effektiv förvaltning. Ekonomistyrning, SLA i de mobila lösningarna, säkerhet och inte minst BYOD förutsatte enligt flera av talarna en tydlig insikt och viljeinriktning samt ett rejält praktiskt arbete.

Jag vill tacka alla deltagare, talare och Lars Frick på Inspectum för en mycket väl arrangerad konferens och program.

På återseende till nästa konferens kring Mobilitet (då förmodligen med tillägget 2015).

Länk till konferensen hemsida mobilkonferens.se

 

Jukka Ristijärvi

Moderator och VD Telemanagement Sverige AB

27 februari, 2014 Erik Jonsson Debatt,Info,Mobil kommunikation,Mobiltelefoni

Ett avrop av Kommunikation som tjänst kräver mer än ”copy/paste”

Att köpa tjänst är inte som att köpa produkt, det vet alla. Men när det gäller Kommunikation som Tjänst och att avropa från det nya ramavtal som finns inom offentlig sektor så är detta ett särskilt kapitel. Christophe Herly, affärskonsult på Telemanagement, som tillsammans med sina kollegor genomfört ett trettiotal avrop på kammarkollegiets tidigare ramavtal av KST-lösning, förklarar här några utmaningar med att avropa KST och delar med sig av värdefulla råd.

Dagens ramavtal är som smörgåsbord. Massor av tjänster, lösningar och funktioner – ja, allt som kan behövas.  Och visst är det bekvämt att köpa allt på ett bräde, en leverantör, en faktura, en kontakt.

Är det alltid det bästa alternativet?

- Nej, det är det inte alltid. I avtalet finns det tjänster som leverantörerna har tagit hjälp av underleverantörer för att kunna leverera. Inte sällan betyder det att du ändå kommer att få kontakter med fler leverantörer och kanske blev inte priserna de mest optimala.

En annan fråga kan vara rent upphandlingsmässigt, att det vid utvärderingen visar sig att en leverantör, vars” huvudtjänst” är den bästa för er, inte når fram i någon mindre viktig del och därmed inte fick tilldelningen.

Sätt dig in i respektive avtal – titta igenom vilka underleverantörer som finns – bestäm sedan lämplig strategi  om hur du ska sourca detta. Bara för att det går, behöver du inte köpa allt på samma avtal. Vissa tjänster och produkter kan dessutom finnas på något annat ramavtal, där du hittar leverantörer som har detta som sitt kärnområde, säger Chrisophe Herly.

Att ta bort är svårare än att lägga till – hur bör man förhålla sig till nya funktioner och utvecklingen på marknaden?

- Inom ICT- området sker det en ständig utveckling av nya produkter och tjänster. Och självklart önskar även upphandlande part ta del av dessa i en ny lösning. Men vilka gamla tjänster ska avvecklas? Många upphandlingar i dag är kopior av tidigare, men med tillägg av nya tjänster och funktioner. Behöver Ni verkligen alla de gamla funktionerna. Vem använder och varför?

Vad kostar just denna funktion i er kommande upphandling?  Mer eller mindre alla köper saker som man inte behöver – men ta chansen denna gång. Det kommer garanterat spara pengar, avslutar Christophe Herly.

Christophe-Herly

 

 

 

Christophe Herly
Senior Consultant

 

Några av de offentliga verksamheter som Christophe arbetat med är,
Tyresö kommun, Värmdö kommun, Sundbyberg stad, Örebro kommun, Västerås stad,
Konkurrensverket, Fortifikationsverket, Energimyndigheten, Sida, Landstinget i Östergötland,

Vill du prata kommunikation som tjänst?
Kontakta Christophe direkt på  tel: 0730 38 53 eller mail

eller Lars Hultman, kundansvarig offentlig sektor på tel: 0730 68 39 04 , mail

Läs mer om våra tjänster inom upphandlingsområdet.

Trygghetslarm – grunden för vård i hemmet

Frågan om trygghetslarm kommer allt mer i fokus, särskilt nu efter att Uppdrag Granskning rapporterat om brister i såväl teknik, organisation och rutiner kring hanteringen av larm. I dag hanterar våra kommuner ca 200 000 trygghetslarm. Med en ökande andel friska äldre kommer behovet av trygghetslarm att växa kraftigt under de kommande åren.

Trots att produkten trygghetslarm i sig är relativt enkel, så utgör den grunden för att äldrevården i hemmet ska fungera. Utan den trygghet larmen ger skulle fler äldre behöva flytta till äldreboenden, vilket det vare sig finns pengar eller platser till.

Bakgrunden till många av de problem vi ser idag är att hela stomnätet digitaliserats. Nu sker en avveckling av de analoga lokala accessnäten fortlöpande, vilket mer eller mindre innebär att analoga trygghetslarm slutar fungera. Eftersom hela 95 % av trygghetslarmen som kommunerna har i bruk är analoga så är det mycket arbete som kvarstår. SKL uttalar idag oro för att inte tillräckligt mycket händer ute hos kommunerna.

Ogenomtänkt byte till nya larm kan bli både fel och dyrt

Ett flertal kommuner har nu påbörjat arbetet med att upphandla nya larm – men räcker det? Jerri Bergström är projektledare hos Telemanagement, och arbetar bland annat med trygghetslarm. Han råder kommunerna att titta på vad som har händer inom andra närstående områden.Jerri Bergström Trygghetslarm Telemanagement

- Först och främst så ser vi att när vi lämnar det analoga och blir digitala att det öppnas nya möjligheter till tjänster och funktioner som inte gick att få i den analoga världen. Vi ser också att utvecklingen går fort och att livslängden på produkterna inte är tillnärmelsevis så lång som tidigare.

- Det kan bli både fel och väldigt dyrt att byta 1:1. Och även om de moderna larmen inte har de problem som de gamla har, så finns det risker även här. Exempelvis satsar flertalet kommuner på mobilalarm. Men vad händer om det inte finns täckning eller kapacitet, eller om mobilnätet går ner? Det är bara att konstatera: Det analoga nätet hade brister, men tillgängligheten var betydligt bättre än i de mobila näten, avslutar Jerri Bergström

Det är många frågor som måste klaras ut för att skapa den trygghet som utgör grundförutsättningen för äldrevård i hemmet. Med vår erfarenhet inom ICT-området kan vi hjälpa till och räta ut frågetecknen.

För mer information kontakta

Lars Hultman,
Kundansvarig offentlig sektor

0730 68 39 04 eller mail

13 februari, 2014 Lars Hultman Debatt,Nyheter,Offentlig upphandling,Projektledning